Det finns förslag att man ska ärndra på namnet "Brukarråd" för de möten där psykiatrin möter "Brukarföreningarna" i psykiatrin. Ja, där ser man hur ett ord får flera besläktade användningar med det samma det det börjar användas. Jag sitter i "Brukarföreningarnas Rum" i Psykiatrins Hus och skriver detta. Jag tycker att Brukarråd är en bra beteckning på mötesplatser mellan myndigheter och föreningar.
Det finns terminologiska argument mot att använda termen "brukare". Socialstyrelsen har sammanställt en ordlista där termen "brukare" används om personer som utnyttjar socialtjänsten. "patienter" kallas användare av sjukvård. Alltså efterlyser psykiatrin nu ett annat ord för sina möten.
Problemet med detta är att brukarråd är en etablerad beteckning på möten av den här sorten. Det finns avhandlingar om brukarinflytande, brukarråd och liknande. Tar man bort ordet så tar man bort en kontaktyta till forskning. Det andra viktiga skälet är att "brukare" faktisk är en beteckning som täcker mer än att man använder socialtjänsten. I återhämtningen har en brukare kontakt med en rad olika personer och myndigheter. Det kan handla om hundratals möten per år med folk av olika yrkeskategorier. AF, FK, tandvård, boendestöd, kuratorer, socialtjänstemän, läkare, psykologer, kontaktpersoner, gode män, överförmyndarförvaltning med mera. De som kämpar med sin återhämtning defineras inte riktigt som patienter eftersom deras återhämtning utpelas i ett helt annat landskap. Men många gånger så behöver de stöd av olika slag. De använder och påverkar en rad olika samhällstjänster. FDär blir det rimligt att tala om brukare. De hamnar i en ömsesidig påverkan med samhällstjänsterna som faktiskt kan på minna om en jordbrukares situation fast den senare samspelar med ekosystemet.
Brukare är ett etabelerat begrepp som inte håller sig inom de terminologiska gränser som socialstyrelsen tällt upp. Jag försökte förklara detta för dem när de höll på med ordlistan, men uppenbarligen utan resultat.
Kurt Nyberg
