Årsmöteshandlingar IFS Uppsala 2021

 

Mötet är den 23 februari kl 17.00 och hålls genom webbdeltagande.

Dagordning Årsmöte 2021

Verksamhetsplan 2021

Budget 2021

Bokslut 2020

Verksamhetsberättelse 2020

Revisionsberättelse 2020

De finns också under länken  Arkiv

Att vara förvaltare till en anhörig

 Förvaltarskap och att vara förvaltare till en anhörig

Tisdag 9 februari kl 18:00 föreläsning via web

Se PDF från färeläsningen

Yar är förvaltare åt sin anhörige. Hon kommer berätta om sina erfarenheter så här långt av att vara förvaltare. 

Hon kommer bland annat berätta lite om vad förvaltarskapet innebär rent praktiskt och också hur hon tycker att det är att vara  anhörig och förvaltare.

Hennes presentation kommer vara ca 15-20 minuter lång och det kommer finnas möjlighet att ställa frågor

Varmt välkomna!

Studiecirklar planerade

Webbbaserad studiecirkel om bemötande

IFS planerar en webbaserad studiecirkel som utgår från Rättighetslistan, även kallad Förväntanslisten som koncentrerar sig på hur vi blir bemötta och vad vi kan kräva när vi möter vården. Vi har tryckt upp en liten broschyr som finns att hämta på olika träffpunkter i Uppsala .Du kan också hämta broschyren på Psykiatrins Hus, Brukarföreningarnas rum onsdagar kl 12-15. Både själverfarna, anhöriga och profession är välkomna att delta i cirkeln. Ni är välkomna att redan nu anmäla intresse till Kurt Nyberg: e-post kurt55nyberg@gmail.com eller tel 073 073 46 52.

Studiecirkeln planeras in i vår och vi återkommer med mer detaljerad information i nästa Medlemsblad.

 

Webbaserad anhörigcirkel tillsammans med Röda Korset

Det har länge varit på tal med ett samarbete mellan IFS och Röda Korset. Nu ser det ut att bli av! Det kommer att bli en renodlad anhörigcirkel vilket vi har flaggat för under en längre tid. Vi har anledning att tro att det finns ett stort behov av en sådan cirkel och att den digitala webblösningen på träffarna kan fungera väldigt väl. Vi planerar för fem träffar ev. fler om deltagarna vill. Max 8 deltagare. Anmäl intresse senast 10 mars till Linda Sundell: e-post linda.sundell12@gmail.com eller tel 073 690 29 46 (telefon endast kvällstid) eller Anki Kärker,anhorigstod.uppsala@redcross.se, tel 073 444 84 66

Anhörig är du som stöttar någon med psykosproblematik och är släkt, förälder, barn, kompis, granne eller partner.

Kursen startar 17 mars kl 18-20.

Webbföreläsningar 9 feb och 24 mars

 Hur kan man delta i webbföreläsningarna?

Man kan vara med på föreläsningarna via dator i vårt digitala Cisco-rum eller anknyta till dessa med sin vanliga telefon. Länken finns på vår hemsida ifs-uppsala.se till höger under rubriken Adresser och länken heter “Vårt Föreläsningsrum”. 

Förvaltarskap och att vara förvaltare till en anhörig

Tisdag 9 februari kl 18:00

Yar Shakely är sedan maj 2020 förvaltare åt sin anhörige. Hon kommer berätta om sina erfarenheter så här långt av att vara förvaltare. 

Hon kommer bland annat berätta lite om vad förvaltarskapet innebär rent praktiskt och också hur hon tycker att det är att vara  anhörig och förvaltare.

Hennes presentation kommer vara ca 15-20 minuter lång och det kommer finnas möjlighet att ställa frågor.

Förbundsjuristen får ordet 

Onsdag 24 mars kl 18.oo

I mars har vi bjudit in Maria Nyström Agback, Schizofreniförbundets jurist, för att berätta om vad hon gör och diskutera vanliga frågor som hon får, bland annat om God man-problematiken som vissa av våra medlemmar har varit med om.

Webbföreläsning om Hälsoprojektet på Psykiatrins Hus

Om hälsoprojektet på Psykiatrins Hus

Vi hade en föreläsning den 18 januari med två medverkande: Lena Linder, sjuksköterska och projektledare för projektet ”Förbättrade levnadsvanor vid psykisk sjukdom” och Melissa Svesse, hälsopedagog, med ansvar över träningslokalen på våning 5, Psykiatrins hus. Projektet har varit ett samarbetsprojekt mellan primärvård och specialistpsykiatri finansierat av Socialstyrelsen. Lena presenterade slutrapporten för projektet, vad de har gjort och hur det gått. Melissa talade om ”Att minska tröskeln till motion för patienter inom psykiatrin”. Bland annat har man erbjudit dans både live och på film. Här är länken.

Lena Linder gjorde en genomgång av det som pågått i Psykiatrins Hus under tre år. Projektets syfte var att förbättra kroppslig hälsa hos patienter med psykisk sjukdom genom att förebygga och förbättra ohälsosamma levnadsvanor. Det skulle också skapa samarbetsytor mellan primärvård, specialistvård, kommun, patientföreningar. På det sättet skulle projektet nå ut med sina åtgärder. Det har också blivit en rad aktiviteter som patienter kunnat pröva. Dans, Sömnskola, Tobaksavvänjning, Goda matvanor och Fysisk aktivitet är bara några av de saker som man sysslat med. Man har också haft kontakter med kommuner och arbetat med att få en fungerande hantering av dåliga levnadsvanor i primärvården. IFS har varit engagerade i projektet och deltagit i styrgruppen.

Man måste vara patient i Psykiatrins Hus för att använda verksamheten på plan 5. Behandlare måste godkänna och sända patienter via journalsystemet. Hälsocoachen Melissa är inte anställd av projektet längre eftersom det är slut, men har jobbet kvar på andra medel, ekonomin är dock svår och man hoppas på förlängning av hennes tjänst efter mars. Nu är plan 5 fullbokad av tränande, så det skulle vara tråkigt om verksamheten upphörde. Brukarföreningarna kan sprida meddelandet om hälsoarbetet på våning 5 till sina medlemmar så att de kan efterfråga det.

Vad har varit speciellt med Uppsalas hälsoarbete? Alla liknande projekt har konstaterat ett behov av samarbete mellan primärvård och specialistpsykiatri. I Uppsala har de tagit in rörelsen i Psykiatrins Hus och det har gett en extra effekt. Man har också lärt av andra t ex Upplands Väsby vad som funkar och inte.

Hur funkar det med träning på plan 5 under covid pandemin? Lokalerna är relativt stora,man har bara 3-4 deltagare och man desinficerar ytor och händer. Det handlar även om att hitta ut med de nya vanorna i samhället utanför. Melissa bör till exempel träffa Kalle som håller i promenaderna för Balans och IFS tycker vi. Melissa har gjort ett löpprogram åt en person som ville ha det. Så att patienten kan träna på egen hand. Hon kan även följa med till ett gym i på stan om man behöver det.

Att jobba med uppföljning är viktigt. Melissa ringer upp patienter som varit borta och kollar hur det går. Den sociala gemenskapen betyder mycket och att känna sig saknad är ett framgångsrecept. Träningen är inte prestationsinriktad. Känslan är central när det gäller träning och goda vanor.

Tid: 18 januari kl 18-20

Här är länken till föreningens Ciscorum

Länk till rummet: https://mindspacecloud.com/invited.sf?id=302169623&secret=T5QYrwBBdLqDKxQLkliwjA
För deltagande via telefon: 010-510 51 55 och ange mötes-ID 302169623. Avsluta med #

-

Medverkande :

Lena Linder, sjuksköterska och projektledare för projektet ”Förbättrade levnadsvanor vid psykisk sjukdom”. En samarbetsprojekt mellan primärvård och specialistpsykiatri finansierat av Socialstyrelsen. Lena presenterar slutrapporten för projektet- vad vi har gjort och hur det gått.

Melissa Svesse, Hälsopedagog. ” Att minska tröskeln till motion för patienter inom psykiatrin”. Melissa är idag verksam som hälsopedagog på plan 5, Psykiatrins hus och kommer även att berätta om de aktiviteter som erbjuds där.

VÄLKOMNA!

"Brukarråd" det är bra!

 Det finns förslag att man ska ärndra på namnet "Brukarråd" för de möten där psykiatrin möter "Brukarföreningarna" i psykiatrin.  Ja, där ser man hur ett ord får flera besläktade användningar med det samma det det börjar användas. Jag sitter i "Brukarföreningarnas Rum" i Psykiatrins Hus och skriver detta. Jag tycker att Brukarråd är en bra beteckning på mötesplatser mellan myndigheter och föreningar.

Det finns terminologiska argument mot att använda termen "brukare". Socialstyrelsen har sammanställt en ordlista där termen "brukare" används om personer som utnyttjar socialtjänsten. "patienter"  kallas användare av sjukvård. Alltså efterlyser psykiatrin nu ett annat ord  för sina möten.

Problemet med detta är att brukarråd är en etablerad beteckning på möten av den här sorten. Det finns avhandlingar om brukarinflytande, brukarråd och liknande. Tar man bort ordet så tar man bort en kontaktyta till forskning. Det andra viktiga skälet är att "brukare" faktisk är en beteckning som täcker mer än att man använder socialtjänsten. I återhämtningen har en brukare kontakt med en rad olika personer och myndigheter. Det kan handla om hundratals möten per år med folk av olika yrkeskategorier. AF, FK, tandvård, boendestöd, kuratorer, socialtjänstemän, läkare, psykologer, kontaktpersoner, gode män, överförmyndarförvaltning med mera. De som kämpar med sin återhämtning defineras inte riktigt som patienter eftersom deras återhämtning utpelas i ett helt annat landskap. Men många gånger så behöver de stöd av olika slag. De använder och påverkar en rad olika samhällstjänster. FDär blir det rimligt att tala om brukare. De hamnar i en ömsesidig påverkan med samhällstjänsterna som faktiskt kan på minna om en jordbrukares situation fast den senare samspelar med ekosystemet.

Brukare är ett etabelerat begrepp som inte håller sig inom de terminologiska gränser som socialstyrelsen tällt upp. Jag försökte förklara detta för dem när de höll på med ordlistan, men uppenbarligen utan resultat.

Kurt Nyberg

Film om schizofreni i en musikers liv

Love & Mercy, Amerikansk långfilm från 2014 på SVTplay till 26 december

Filmen handlar om Beach Boys och deras musikaliska motor Brian Wilson som under en tid var drabbad av paranoid schizofreni. Han hörde röster och musiken han skapade hörde han på samma sätt. Filmen berättar om kärlekens betydelse, för kvinnan han träffar befriar honom från en demonisk terapeut och så småningom från diagnosen.

 https://www.svtplay.se/video/29250378/love-och-mercy?start=auto

Jag blev väldigt berörd av scener där Brian dominerade sina bandkompisar med sin svada. Kamraterna förskte lyssna på honom och ta det han sade på allvar, fast ibland var det väldigt kaotiskt. Då kände jag igen mig på två sätt. Jag kom ihåg situationer där jag fångat  mina närmaste i mina berättelser och jag kom ihåg hur det kändes att långt senare skämmas över sig själv så att kroppen skriynklas ihop.  Det var bra känslor att komma ihåg. För nu är det länge sedan jag drabbades av något sådant.