Digitalt Medlemsmöte - Om delaktighet och vårdens processer.

Tisdag 15 juni kl 18 digitalt

Karolina Mark var vår gäst. Hon är projektledare för Patient och brukarmedverkan i Uppsala län.

Detta projekt har stöd i Regionens Riktlinjer som fastställts av HSVO. Detta är viktiga sidor att titta på. På den första visas olika arrangemang som projektet gjort och ska göra. Riktlinjerna är också ett vikitgt dokument som vi kan stödja oss på när vi arbetar för att få en starkare delaktighet.

Vården skall numera vara personcentrerad och beslutsfattandet delat. Hur är det med den saken? Känner vi oss sedda som personer, blir vi lyssnade på och får vi tillräcklig information för att kunna fatta bra beslut.

Delaktighet är viktigt både för patienter och anhöriga, men också för vårdens utveckling. Det hänger också ihop med mänskliga rättigheter, det är viktigt att vi blir behandlade så att vi känner oss respekterade. Delaktighet ska finnas på individnivå, men också på verksamhetsnivå och på systemnivå. Det är där föreningarna verkar. Vi behöver prata med våra medlemmar om dessa frågor för att kunna representera väl i de samråd där vi deltar.

Det har kommit nya hjälpmedel för att stödja vår delaktighet. Vård och insats programmen finns på nätet numera. Där kan man smidigt söka fram vilka vårdalternativ som är tillgängliga: https://www.vardochinsats.se/schizofreni-och-liknande-tillstaand/ 

En viktig bok som finns tillgänglig på webben är Handbok i brukarinflytande: https://nsphig.se/projekt/vastkom/handbok-i-brukarinflytande/ 

2018 fick NSPH i Göteborg i uppdrag av  de västsvenska kommunalförbundens samorganisation att ta fram en handbok i hur man kan arbeta med brukarinflytande inom psykiatrisk vård och omsorg. Boken riktar sig i första hand till verksamheter i kommun, region och myndigheter samt brukarorganisationer, men vissa delar kan vara läsbara för alla. Jag rekommenderar ss 39-41 där jag hämtat detta citat: 

“Många patienter, brukare och anhöriga vittnar om effekterna av att befinna sig i undermaktsordning i förhållande till någon annan som kan påverka ens liv och vardag. Det kan handla om oro för vad som kan hända om man säger fel saker eller missförstår situationer. Det kan handla om känslan att bli bedömd i allt man gör och säger. Det kan handla om frustrationen att inte veta vad som sägs, skrivs och beslutas om en bakom stängda dörrar – eller att inte ha mandat att påverka detta. 

Alla dessa faktorer – stigma, självstigma, skam och undermaktsordning – skapar osynliga barriärer i mötet mellan människor.”

Psykiatrin har oss vårdnadstagare och anhöriga som kunder och precis som med alla andra kunder har vi rätt att ställa krav och ha förväntningar på vad vården har att erbjuda oss. 

Vid öppenvårdskontakter bör varje individ ha en samordnare samt ha teammöten där aktörer från olika samhällsområden som berör individen samlas för gemensamma planeringsronder. Exempel på aktörer är Träffpunkter, AF Rehab och Försäkringskassan. Tillsammans med brukaren av dessa tjänster ska beslut tas och inte ovanför huvudet på denna..

Inom slutenvården är det viktigt att patienten har en egen kontaktperson vilket inte alltid finns. Även de anhöriga bör ha rätt att tala med kontaktpersonen. Patienten/brukaren och den anhöriga behöver tas på största möjliga allvar och med hänsyn till varje persons styrkor och svagheter.